(1852 C 15 August 1909 in Hindhead) was from 1871 the second wife of the painter Lawrence Alma-Tadema and a painter in her own right. A daughter of Dr George Napoleon Epps (who was brother of Dr John Epps), her two sisters were also painters (Emily studied under John Brett, a Pre-Raphaelite, and Ellen under Ford Madox Brown), whilst Edmund Gosse and Rowland Hill were her brothers-in-law. It was at Madox Brown's home that Alma-Tadema first met her in December 1869, when she was aged 17 and he 33. (His first wife had died in May that year.) He fell in love at first sight,and so it was partly her presence in London (and partly the fact that only in England had his work consistently sold) that influenced him into relocating in England rather than elsewhere when forced to leave the continent by the outbreak of the Franco Prussian War in July 1870. Arriving in London at the beginning of September 1870 with his small daughters and sister Artje, Alma-Tadema wasted no time in contacting Laura, and it was arranged that he would give her painting lessons. During one of these, he proposed marriage. As he was then thirty-four and Laura was now only eighteen, her father was initially opposed to the idea. Dr Epps finally agreed on the condition that they should wait until they knew each other better. They married in July 1871 and, though this second marriage proved childless, it also proved enduring and happy, with Laura acting as stepmother to her husband's children by his first marriage. The Paris Salon in 1873 gave Laura her first success in painting, and five years later, at the Paris International Exhibition, she was one of only two English women artists exhibited.  Related Paintings of Laura Theresa Alma-Tadema :. | With a Babe in the Woods | Interno della chiesa di San Clemente | The Women of Amphissa | Roses of Heliogabalus | A Greek Woman Sir Lawrence Alma |
Related Artists:
Ernest Francis Vacherot
painted Arrival of Marshal Randon in Algiers in 1857.
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.
Paul Revere
American Sculptor and Engraver, 1735-1818 was an American silversmith and a patriot in the American Revolution. Because he was glorified after his death for his role as a messenger in the battles of Lexington and Concord, Revere's name and his "midnight ride" are well-known in the United States as a patriotic symbol. In his lifetime, Revere was a prosperous and prominent Boston craftsman, who helped organize an intelligence and alarm system to keep watch on the British military. Revere later served as an officer in one of the most disastrous campaigns of the American Revolutionary War, a role for which he was later exonerated. After the war, he was early to recognize the potential for large-scale manufacturing of metal.